Idag ringde polisen.. Dem ville veta hur min hårddisk ser ut, då jag pratade med någon datainkompetent så blev mina svar lite luddiga. Alla vet väl hur en hårddisk ser ut, tänkte jag. Jag kom på att datorn är komplett från mamma, så jag ringde henne och bad henne kolla i sina papper. Och där stod ju inget serienr eller liknande. Men vi lyckades finna antal gb och märket på den iaf. 

Sen skulle hon kolla med åklagaren om dem behövde ha hans kraschade hårddisk.Den han bytit ut i min dator, och den får dem gärna ;)

 

Jag informerade henne om att människan tydligen jobbar kvällsskift, då vart hon lite ställd och frågade om barnen, vem som ser efter dem osv. Och jag vet ju ingenting, och säger samma sak till henne som till alla andra. Jag kunde inte bry mig mindre, det är hans bekymmer!

Men hon vart väl lite besviken, det lät som att dem tänkt åka ut till honom imorgon. 

 

För övrigt så har jag bestämt mig för att öppna upp i sovummet, fönstret ska öppnasupp så man kan använda det igen. Just nu sitter det sopsäckar för. Och det är väl inte det snyggaste men det hindrar honom från att titta in, samtidigt som det hindrar mig från att titta ut. Då jag vet att är paranoid och vill gärna se ut om han är ute..

 

Men vet ni vad? Jag skiter fullaste fan i om han är ute. Jag tänker inte gå och kolla i fönstret, jag tänker använda det till det den ska användas för. Men jag tänker vänta lite med att plocka ner säckarna. Då jag har problem med värmen så är det kanske bra om dem sitter kvar en stund till ;)

 

Men att ta steget att ta ner dem kommer långt inifrån. Det är dags nu!