Så som jag har mått i ungefär 5-6 år av att gå hemma, det kan inte beskrivas. Dock har det ju varit både skönt och obehagligt. Folk har inte förstått varför man är hemma hela tiden, vissa tycker tillochmed att det är coolt, för att få pengar av att bara gå hemma. Dem personerna har ju heller inte riktigt förstått innebörden med sjukskrivning.

Idag känner jag mig 95% frisk ifrån "sjukdom", innan skolan började var jag 100% säker på att den var borta. Men nu när skolan börjat, andra miljöer, andra krav och det är folk överallt. Det blir något helt annat. Jag har mina attacker även i skolan, men istället för att fly så stannar jag kvar.

Och jag säger ärligt att jag är totalt slut efter några timmar i skolan! Det är så påfrestande psykiskt. Jamen tänk dig själv, du har mått dåligt när du åkt och handlat, åkt buss, varit ute överhuvudtaget (förutom i naturen, ensam) i ungefär 6-7 års tid. Du isolerar dig och känner inget medhåll från någon i din närhet. Förutom en människa, som fick mig att gå 100m alldeles själv, jobbigt var det då hon kom in i mitt liv och pang! Det skulle ske helt enkelt, och jag fattade inte varför hon höll på, jag tyckte ju att hon var jobbig - men idag tackar jag henne för alla ord!

Hon fick mig även att gå ifrån vissa människor, som gjorde mig sämre. Det var inte för ens jag hade mitt egna boende som jag kom ut oftare - jag blev aldrig riktigt så här frisk, men ut kom jag. Till slut hamnade jag med Marcus och efter några månader var ingenting jobbigt, det kändes hur bra som helst - min ångest sjönk, min fobi sjönk, tvångstankar, fysiska problem.. Allt POFF! Inte över en natt, det ska ni inte tro. Men just att han fanns, visste vad det handlade om osv - det gjorde mig trygg.

Nu, efter 2½ år tillsammans så kan jag säga att han var och är fortfarande min nyckel till frihet!
Zheeba då, har inte hon hjälpt mig? Jodå, eftersom hon är speciell så har jag försökt att övervinna hennes osäkerhet och visa att ingenting är farligt. Har hon blivit osäker pga mig? Kan så hända, men jag tror inte på det med tanke på vad hon visade för tecken redan från början när främmande tog tag i henne hela tiden. :/



Det är inte konstigt att jag är helt slut efter skolan, det är fortfarande
nytt, det är ny miljö, det händer något nytt varje dag! Och attackerna
gör sig påminda hela tiden!