® Me Love You Long Time
Underbara <3
Till dig! <3
® #mådåligt - Hur ser den psykiska hälsan ut?
Vart tipsad om en undersökning, av Annika, och vart rätt så häpen. Nog för att man vet att det är många, unga som gamla, som har psykisk ohälsa så är det inte lika omtalat som tex huvudvärk.
Gå in och läs om den här undersökningen, läs om andra medier som har tagit upp #mådåligt, läs och lyssna på andras berättelser och framförallt: dela med dig av din psykiska (o)hälsa.
Var med, och visa att du är en i mängden.
Att vi ska öka förståelsen om psykisk ohälsa!
För att läsa mer om detta, gå gärna in på deras hemsida --> Sveriges Radio P3 - #mådåligt
® Får jag lov att presentera Ångestmonstret
Jag har aldrig riktigt presenterat Ångestmonstret tidigare. Jag har endast nämnt honom ett par gånger. Detta är min största fiende, men ändå min bästa vän. Ångestmonstret har hjälpt mig när jag behövt det som mest, men dykt upp när jag absolut inte vill..
.:. Vad är ångest? .:.
Många blandar ihop ångest med ånger, att man får ångest för något man inte gjort - eller gjort. Men det fungerar inte riktigt så. Ångest är ett sinnestillstånd, en försvarsmekanism i kroppen, som kan träda fram vid stark rädsla, nervositet eller oro.
.:. Har alla ångest? .:.
Det finns olika grader av ångest. Du kan ha en "normal" ångest, en ångest som drabbar vem som helst. Men om den här ångesten ligger kvar och inte släpper kan det utveckla en "svår" (även kallad ångeststörning) ångest. En svår ångest får människan att reagera på olika sätt..
.:. Hur vet jag om jag har ångest? .:.
Symtomen för ångeststörning är:
- Muskelspänningar
- Rastlöshet
- Darrningar
- Svårt att andas
- Kvävningskänslor
- Sväljningssvårigheter
- Orolig mage
- Bröstsmärtor
- Illamående
- Yrsel
- Svårt att känna igen sig själv
- Rädsla att bli galen / tappa kontrollen / dö
Ångesten kan dyka upp vid hot / fara, situationer där du känner dig det minsta nervös eller orolig. Den första gången är svår, man vet inte vad som är fel. Men får man rätt hjälp och stöd, så kan man ta sig igenom det och vara mer medvetande när eventuella nr2 kommer.
.:. Panikångest .:.
Ångeststörning utvecklar panikångest, paniksyndrom, vilket är ångestattacker (symtomen du ser ovanför) som återkommer, vid oförutsedda situationer och har en hög nivå på ångest.
Dessa attacker dyker upp oberoende av situation, dvs att man inte kan styra dem, man kan bla vakna flera gånger av dessa attacker. Dem kan dyka upp, och göra sig påmind, vid alla olika tillfällen.
Orsak
Orsaken till en panikattack kan ibland bero på situation, som vi lärde oss av ångesten (som hjälper oss att fly vid fara) så kan det vara ett friskt beteende. Men om man har återkommande attacker utan synbart skäl till dem, är detta ett psykiskt problem som ofta har psykiska orsaker, men kan även uppstå till följd av kroppslig sjukdom, droger eller abstinens.
Symtom
- Panik
- Oro
- Hög ångest
- Rädsla
- Nervositet
- Yrsel
- Svårt att andas
Attacken går antingen över av sig själv, eller att personen kommer bort från platsen där attacken utlöstes. Man kan även arbeta med sina panikattacker, med rätt stöd och hjälp.
Men oftast går dessa attacker så pass långt att personen får en stark rädsla för att få en till attack, och undviker då den platsen, eller liknande. Detta kallas Social fobi, agora fobi (torgskräck) eller klaustrofobi, men det tänker jag återkomma till lite längre fram :)
® Mer Om Borderline - Behandling
I det förra inlägget skrev jag mest kortfattat om Borderline, här kommer behandlings metoder.
Läkemedel
Antidepressiva (serotonin och/eller noradrenalin hämmande – SSRI och SNRI)
Dessa tabletter behandlar framförallt depression och ångest, men dem har även visat positiv inverkan på tvångstankar, ätstörningar och bipolär sjukdom. Antidepressiva läkemedel har också blivit kända som ”sinnesförhöjande medel”, därav det vilseledande begreppet ”lyckopiller”. Vad dessa tabletter gör är att återställa dem naturliga nivåerna av signalsubstanserna i hjärnan, serotonin och/eller noradrenalin, och personen känner sig friare, gladare och börjar fungera mycket bättre.
Exempel på tabletter är Sertralin, Voxra, Zoloft, Cipramil, Edronax och Efexor.
Antipsykotiska (dopamin hämmande – Neuroleptikum)
”Neuroleptika” har betydelsen ”greppa tag om psyket”, och det är precis vad dessa tabletter gör, dem har en viss psykoslindring. Det finns även olika typer av neuroleptikum, så man ska vara försiktig med vilken man använder.
Exempel på tabletter är Theralen, Risperdal, Nozinan och Zyprexa.
Stämningsstabiliserande (antiepileptisk)
Antiepileptika betyder ”medel mot epilepsi”. Vissa antileptika medel, exempelvis Lamotrigin och Ergenyl, används som humörstabiliserande medel vid psykiska sjukdomar såsom schizofreni. Forskningen visar att en del utav borderline personerna, som deltog, hade positiv upplevelse av dessa tabletter.
Lugnande (benzodiazepiner)
Dessa tabletter är ataraktika, det vill säga lugnande medel. En av dem mest uppmärksammade är Rohypnol, numera går det under Flunitrazepam och Fluscand. Den mest utskrivna formen utav benzodiazepiner är dock Sobril. Muskelavslappnande, ångestdämpande, sövande, motverkar aggressivt beteende. Detta är ett få antal effekter som dessa tabletter ger. Benzodiazepiner förekommer i tre olika läkemedelsgrupper i FASS: lugnande (ataraktika), sömnmedel och antileptika.
Exempel på lugnande: Stesolid, Temesta, Xanor och Atarax.
Exempel på sömnmedel: Zopiclan och Propavan.
Lugnande och sömnmedel kan även vara i blandad form och finns då i Rohypnol, Nitrazepam och Triazolam.
SET - Metoden
S-Stöd
Man visar att man bryr sig om personen. ”Jag är verkligen orolig för hur du mår”, är ett S-uttalande.
E-Empati
Man ser och bekräftar personen. ”Så dåligt du måste må..”, ”nu har du kommit i en pressande situation..” Att visa empati är inte detsamma som att trösta, inte heller talar man om sina egna känslor. Här kan personen brusa upp, det är det här som väcker raseriutbrotten och förstärker rädslan om ensamhet. Detsamma gäller om du visar sympati om han är i kris, han kommer att attackera ännu mer.
T-Sanning och Konsekvens (Truth)
Här betonas verklighetsaspekten om att personen ytterst sätt är ensamt ansvarig för sitt liv, sina handlingar och dess konsekvenser. Andra människor finns där för att ge stöd och hjälp, men dem kan ALDRIG ges ansvaret för personens liv.
Att ställa frågor som ”Hur tänker du lösa den här situationen?” eller ”Vad kan du göra nu för att det ska bli lugnare/bättre?” är svåra för en borderline person att ta till sig, därför att det gör personen delaktig i problemet och att det är hans ansvar att lösa det.
”Det och det hände.. Så här blev konsekvenserna..
Det här är vad jag kan göra.. Vad kan du själv göra?”
Att beskriva konsekvenserna av personens handlingar och att själv hålla sig på en saklig och neutral nivå är nödvändigt för att kommunicera med honom i konflikter eller krissituationer. Vill man få igenom ett samarbete eller en kommunikation är alla tre moment nödvändiga, men det finns INGEN garanti att borderline personen ”tar in” samtliga moment.
Om inte stödet tas med kommer personen att anklaga dig för att du inte bryr dig om honom, eller att du drar dig undan. Om empati saknas, eller om personen inte ”hör” det, kommer du att anklagas för att inte förstå honom, att du aldrig förstått honom. Personen upplever sig avvisad och då bryts kommunikationen och en fortsatt kommunikation är omöjlig.
Om sanning och konsekvens uttalanden är otydliga eller oklara, kommer personen tolka dem efter eget huvud och antagligen så att du kan ses som ansvarig för hans mående. Han kommer tro att du och han delar uppfattning och att allt kommer vara ”bra” tills hans orealistiska krav nästa gång blir omöjliga att tillgodose.
® Vad Är Borderline?
Kortfattat
Borderline, som är en personlighetsstörning, fastställdes 1938 utav Adolph Stern då han kategoriserade människans psykiska problem som neurotiska och psykotiska. Borderline passade inte riktigt in där utan fick hamna emellan – i gränslandet, därav namnet Borderline. Personer med BPS (Borderline Personlighets Störning) skiftar humör oerhört fort, och uppvisar ett mönster utav instabila och intensiva relationer som kännetecknas av ett pendlande mellan extrem idealisering eller nedvärdering.
BPS personer känner en ständig tomhet, en känsla av att vara värdelös, att inte vara älskvärd.
Självmordsförsök, eller självskadebeteende, är vanligt i ett sådant tillstånd. Och oftast dör borderline personligheter i förtid – 10-20% i självmord. Risken ökar ytterligare när andra diagnoser uppträder hos samma person, tex Borderline-störning och ADHD. Om den personen hamnar i ett missbruk är risken för självmord uppe på 60%.
Det och det hände.
Så här blev det.
Det här gjorde du.
Vad kan jag göra?
Dem tankarna finns normalt inte hos en person med Borderline Personlighetsstörning (även kallad Emotionellt Instabil Personlighetsstörning) så relationer med både familj och vänner är som en bergochdalbana, framförallt personerna i omgivningen som inte riktigt hänger med i dem hastiga humörskiftningarna. Borderline personen kan även ta hastiga beslut, i stundens hetta, och säga upp kontakten eller avsluta relationen för att senare gå ner i en djup depression pga alla skuldkänslor. Det som händer är att rädslan, för att bli övergiven, blir för stor ironiskt nog, och impulsiviteten tar över. Det visar sig även att personen med Borderline kan ta snabba och ogenomtänka beslut som att tex byta jobb, vänskap, sexualitet och värderingar.
En känsla av att vara missförstådd eller illa behandlad, är också vanligt.
Du är ännu en. En av dem som inte bryr sig. Ytterligare en av alla.
Ingen förstår hur jag mår, hur jag lider inombords. Jag mår dåligt,
Ingen vet vad jag har gått igenom. Ingen förstår – ingen vet!
Du är en av alla som bara tittar ner på mig.
Både arv och miljö påverkar risken att utveckla den här personlighetsstörningen. Om man växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, i en miljö där familjen inte kan förstå eller hantera starka känslouttryck, kan detta öka risken att utveckla beteendemönster som beskrivs här ovan.
Det är heller inte ovanligt att personer med diagnosen Borderline samtidigt lider utav andra psykiska problem, som tex depression, ångestsjukdomar, ätstörning eller missbruk. Och det är oftast dem problemen man behandlar med olika läkemedel, såsom antidepressiva eller stämningsbalanserade, såkallade psykofarmaka.
Man kan även behandla Borderline med MBT (Mentaliseringbaserad terapi), DBT (dialektisk beteende terapi), en såkallad psykoterapi, där man använder sig utav Borderline personligheternas problematik med att kunna förstå sina och andras tankar och känslor, och agerande utefter detta. Personen får lära sig att förstå varför hon känner som hon gör, och varför hon upplever det hon upplever, samtidigt som hon får lära sig vad konsekvenserna blir utav varje händelse. Dem olika behandlingsformerna måste individanpassas för att personen ska kunna leva ett så värdigt liv som mjöligt med sitt tillstånd.
-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.--.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.--.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-
Fakta
Neuros
Kort och gott kan man säga att en neurotisk sjukdom, kan man bota. Ångestsjukdomar, depression och fobier är bara några få exempel. En neurotisk sjukdom är alltså en mental störning.
Psykos
En mental och beteendemässig störning som innebär vanföreställningar och/eller hallucinationer. Oförmåga att känna igen verkligheten, kommunicera och relatera till andra människors tankar, känslor och beteenden.
Inåtagerande borderline personligheter
Denna personligheten vänder huvudsakligen sin smärta inåt, mot sig själv och mot den egna kroppen.. Dessa personer är mer självmords benägna än den utåtagerande, uppträder mer deprimerat och är mindre välfungerande i arbete och vardagsliv.
Utåtagerande borderline personligheter
”Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan”. Den utåtagerande är mer projicerande och aggressiv till sin karaktär. Dessa personer kan, på ett hjärtlöst sätt, kränka andra, dem har en samvetslöshet som förvärrar effekten av kränkningarna.
Personerna projicerar ut det egna lidandet som han inte förmår hantera på egen hand. ”Det är andras fel att jag mår så här, andra fel att jag inte mår som jag borde göra”.
