Kortfattat

Borderline, som är en personlighetsstörning, fastställdes 1938 utav Adolph Stern då han kategoriserade människans psykiska problem som neurotiska och psykotiska. Borderline passade inte riktigt in där utan fick hamna emellan – i gränslandet, därav namnet Borderline. Personer med BPS (Borderline Personlighets Störning) skiftar humör oerhört fort, och uppvisar ett mönster utav instabila och intensiva relationer som kännetecknas av ett pendlande mellan extrem idealisering eller nedvärdering.

BPS personer känner en ständig tomhet, en känsla av att vara värdelös, att inte vara älskvärd.
Självmordsförsök, eller självskadebeteende, är vanligt i ett sådant tillstånd. Och oftast dör borderline personligheter i förtid – 10-20% i självmord. Risken ökar ytterligare när andra diagnoser uppträder hos samma person, tex Borderline-störning och ADHD. Om den personen hamnar i ett missbruk är risken för självmord uppe på 60%. 

 

Det och det hände.
Så här blev det.
Det här gjorde du.
Vad kan jag göra?

 

Dem tankarna finns normalt inte hos en person med Borderline Personlighetsstörning (även kallad Emotionellt Instabil Personlighetsstörning) så relationer med både familj och vänner är som en bergochdalbana, framförallt personerna i omgivningen som inte riktigt hänger med i  dem hastiga humörskiftningarna. Borderline personen kan även ta hastiga beslut, i stundens hetta, och säga upp kontakten eller avsluta relationen för att senare gå ner i en djup depression pga alla skuldkänslor. Det som händer är att rädslan, för att bli övergiven, blir för stor ironiskt nog, och impulsiviteten tar över. Det visar sig även att personen med Borderline kan ta snabba och ogenomtänka beslut som att tex byta jobb, vänskap, sexualitet och värderingar.
En känsla av att vara missförstådd eller illa behandlad, är också vanligt.

 

Du är ännu en. En av dem som inte bryr sig. Ytterligare en av alla.
Ingen förstår hur jag mår, hur jag lider inombords. Jag mår dåligt,
Ingen vet vad jag har gått igenom. Ingen förstår – ingen vet!
Du är en av alla som bara tittar ner på mig.

 

Både arv och miljö påverkar risken att utveckla den här personlighetsstörningen. Om man växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, i en miljö där familjen inte kan förstå eller hantera starka känslouttryck, kan detta öka risken att utveckla beteendemönster som beskrivs här ovan.
Det är heller inte ovanligt att personer med diagnosen Borderline samtidigt lider utav andra psykiska problem, som tex depression, ångestsjukdomar, ätstörning eller missbruk. Och det är oftast dem problemen man behandlar med olika läkemedel, såsom antidepressiva eller stämningsbalanserade, såkallade psykofarmaka.

Man kan även behandla Borderline med MBT (Mentaliseringbaserad terapi), DBT (dialektisk beteende terapi), en såkallad psykoterapi, där man använder sig utav Borderline personligheternas problematik med att kunna förstå sina och andras tankar och känslor, och agerande utefter detta. Personen får lära sig att förstå varför hon känner som hon gör, och varför hon upplever det hon upplever, samtidigt som hon får lära sig vad konsekvenserna blir utav varje händelse. Dem olika behandlingsformerna måste individanpassas för att personen ska kunna leva ett så värdigt liv som mjöligt med sitt tillstånd.

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.--.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.--.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-

Fakta

Neuros
Kort och gott kan man säga att en neurotisk sjukdom, kan man bota. Ångestsjukdomar, depression och fobier är bara några få exempel. En neurotisk sjukdom är alltså en mental störning.

Psykos
En mental och beteendemässig störning som innebär vanföreställningar och/eller hallucinationer. Oförmåga att känna igen verkligheten,  kommunicera och relatera till andra människors tankar, känslor och beteenden.

 

 

Inåtagerande borderline personligheter
Denna personligheten vänder huvudsakligen sin smärta inåt, mot sig själv och mot den egna kroppen.. Dessa personer är mer självmords benägna än den utåtagerande, uppträder mer deprimerat och är mindre välfungerande i arbete och vardagsliv.

 

Utåtagerande borderline personligheter
”Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan”. Den utåtagerande är mer projicerande och aggressiv till sin karaktär. Dessa personer kan, på ett hjärtlöst sätt, kränka andra, dem har en samvetslöshet som förvärrar effekten av kränkningarna. 
Personerna projicerar ut det egna lidandet som han inte förmår hantera på egen hand. ”Det är andras fel att jag mår så här, andra fel att jag inte mår som jag borde göra”.

 

 Läs Om Behandling Här!