® 7 år kan gå fort
För 9 år sen träffade jag min första vän, för 9 år sen fick jag dela min vardag med en utav dem bästa. För 9 år sen föddes du, du som gjorde mitt liv helt. Du var min clown, du var min ängel utan vingar, du var mitt allt. Men jag fick inte ha dig kvar hos mig, 2 år så var du tvungen att lämna mig. Du var tvungen! Det fanns inget annat val, det fanns inga andra sätt för att kunna ha dig kvar..
Hade det varit idag så hade jag kämpat hårdare, jag gjorde inga misstag, jag gjrode vad jag skulle göra. Jag gjorde mitt bästa! För 7 år sen... Jag minns det som igår! Hemskt! Beskedet och hela situationen. Resan hem var den längsta jag någonsin har åkt! Fylld med ångest, och fylld av tankar som snurrade i huvudet på mig!
Det var ett utav dem värsta situationerna jag har suttit i. Än idag hugger det i mig när jag tänker på dig, hur du fick mig, och alla andra, att skratta. Hur du viftade på svansen när du låg i sängen och tuggade på blyertspennor. Hur du jagade efter fyrverkerier på nyårsafton. Hur du lyssnade när du var lös. Hur du tyckte att du skulle ha med alla stora pinnar hem..
Du fick mig alltid på bättre humör, du helande min själ!
Och allt som du lärde mig, om både mig själv och hundar i allmänhet.. Jag kan inte beskriva hur tacksam jag är! Vad hade jag gjort utan dig? Jag är är så oerhört tacksam för den tid vi fick tillsammans, även om jag hade önskat att du hade varit med mig och Zheeba.
Nu finns du endast i mina tankar och mitt hjärta. Den största platsen finns för dig! Och du kommer alltid att ha en speciell plats hos mig, alltid!
För alltid är du min älskling, Smokey! <3
Idag har du en egen plats i hemmet, idag är du min ängel med vingar..
