® Hej du är inte välkommen

Publicerad 2014-04-24 00:15:26 « Vardagen,

Välkommen tillbaka ångestmonstret!
jaja, du är tillbaka. I en ny form märker jag. Jag tänker inte bjuda in dig på något speciellt, för du bosätter dig bara och jag vill inte ha dig kvar så länge.

Jag klarar mig utan dig, jag förstår att du kommer o hälsar på, för som du visar dig nu var flera år sen sist. Men nu är du kort, intensiv och ofta. Det är irriterande, du hindrar mig från att sova!

Du kommer alltid olägligt, du smiter in när det passar dig. Du tänker dig inte för. Du får mig att bli förlamad, du tömmer mig på energi. Minsta lilla ansträngning och du kör slut på mig direkt.

Jag förstår att du har kommit för att varna mig, men jag har bara ursäkter att ge dig. Kanske inte dem bästa, men dem duger för stunden. Jag får ta itu med allt det jobbiga sen, när jag orkar och det är läge för det.
Du kan inte tvinga mig!

Du har iaf hjälpt mig att inse att jag egentligen inte mår speciellt bra. Och det finns ingenting som någon kan göra heller, det handlar bara om mig. Men jag väljer att fortsätta. Jag tar itu med lite för varje dag, du kanske tycker att det är för lite..?

Jag kommer säga hejdå till dig, då vill jag inte träffa dig på flera år, ångestmonstret! Du ger mig obehag i hela kroppen, jag kan inte andas - när du hälsar på. Jag kan inte koncentrera mig ordentligt, jag vill fly bort. Men istället för att det varit som det var förr, då du höll i i flera minuter, så ska du bara dyka förbi och sen försvinna fort. Det gör mig irriterad och du förstör min stund!

Jag vill bli kvitt dig, men det kommer aldrig ske. Jag får lära mig att acceptera dig, att när du hälsar på är det på allvar och att jag behöver prioritera på ett annat sätt. Rå om mig själv lite.


Min terapi är hundarna, att få fokusera på dem för en liten stund gör min dag. Ångestmonstret försvinner en stund och jag känner mig fri, stark. Men så måste man sluta och då slår han tillbaka!