Cheva har lagt simskolan på hyllan, nu kör vi stenhårt på lydnaden - dvs "stanna" och "kom".

Efter ett par veckor borde han kunna det här och kunna gå lös, utan spårlina. Efter varje pass så chansar jag med att knäppa lös honom, framförallt när det bara är han och jag och Zheeba är och vilar hos Mia eller Kjell. Och hittills har han inte rymt en enda gång, men det visar sig väl.. Men jag är så glad och imponerad ! Världens skönaste hund. 

 

Flera gånger har jag sagt inte sagt ett ljud, utan han har bara satt sig och jag går ju ifrån honom. Då piper han eller skäller sådär pipigt, då vänder jag mig. Där sitter Lurvass med den där muppiga minen och då skrattar jag, då kommer han springande.. Haha! Min lilla clown!

 

Zheeba har tagit det lungt, men med medicin i kroppen nu så har hon gått tillbaka i tiden, 3 år. Jag känner ien den här pigga, alerta, arbetsvilliga hunden. Så mer ensam tid med dem. Då mår dem nog bättre! <3